tisdag 15 augusti 2017

Outtalat

I den tysta platanens skugga bor något outtalat.  Under dess grenar svävar en närvaro som rör lätt vid mitt hår. Jag minns dina ivriga kyssar och den älskog som var vår. Bänken är borta sedan länge där du lade din varma hand på mitt lår. Ännu känns en svag doft av blekrosa rosor, en het sommar i Paris. Platanen är fylld av minnen, och om jag lägger örat mot stammen kan jag fortfarande höra att den andas. Så kort är vår tid här på jorden att ett träd kan bära våra djupaste ögonblick då vi levde som intensivast. 

3 kommentarer: