lördag 1 april 2017

Fortfarande

Du är min allra bäste vän.
Min källa och min smärta.

Din varma puls mot min panna
lugnar för en stund.

Ännu är vi tillsammans.
Vi andas och våndas genom det okända livet.

Trots mina svarta djup
berättar dina händer att du fortfarande håller av mig.

För en stund blir jag trygg 
för att sedan åter falla.

Min källa och min smärta kan jag inte var utan.
Liksom dina händer mot min hud.

2 kommentarer: