onsdag 18 januari 2017

Märka


Britta har bakat havrekakor och den förföriska doften är outhärdlig. Kakorna
stapplas i en vacker ring på fatet och den gyllenbruna ytan gör sig perfekt mot porslinet.
Brittas mobil ringer och hon ber mig kolla ugnen så inte de blir brända och hon springer in till vardagsrummet för att ta samtalet. Jag genomlever en inre kris då jag inser att kakorna på fatet finns inom min räckvidd. Vilket utmärkt tillfälle att testa sin karaktär. Nyårslöftet att minska på socker har inte landat i min kropp inser jag nu, även om huvudet tycker något annat. Så plågsamt! Att behöva blir utsatt för frestelser på det här viset. Jag skulle bara komma över på te och gå igenom presentationen med Britta inför morgondagen. Så har människan bakat kakor, Nej, jag vill inte!! 

Något som luktar bränt letar sig in i mina näsborrar då Britta som avlutat samtalet kommer
inrusande och viftar med grytlapparna. Ut kommer en plåt med brända kakor. Det ryker och lukten är nu en helt annan än tidigare.

- Men du skulle ju passa dem! säger hon förebrående.

- Oj då...förlåt! är det enda jag kan komma på att säga.

- Men hallå..!? Vad tänkte du med? 

- Jag mår inte så bra, har lite ont i magen känns det som. Kan vi inte gå igenom den där presentationen nu för jag behöver gå hem och lägga mig tidigt? 

- Jo visst, tänkte bara vi skulle ha lite till teet..men vi får väl hålla tillgodo med det som finns.
 Behöver du något? Alvedon? 

Britta försöker le men har fått en liten stressrynka i pannan. Då kakor och teet är framdukat har ett lugn infunnit sig mitt inre och jag är fast besluten att klara detta. Teet smakar gott och Britta tar för sig av havrekakorna. 

- Synd att du är kass i magen för de var riktigt goda! 

Då jag går hemåt luktar min kappa kakor. Det kommer att märkas i ett längre perspektiv intalade jag mig. Det här med att stå emot frestelser. Utmattad av alla motstridiga känslor somnar jag trots allt. 





2 kommentarer:

  1. Luktar havrekakor ända hit. Bra skrivet.

    SvaraRadera
  2. Tänker på alla som antagligen kämpar med sockret nu efter jul. Fin berättelse!

    SvaraRadera