torsdag 3 november 2016

Mellan stolarna


Hennes trumhinnor värker. 
En mun pratar med vassa tänder och hon håller krampaktigt i mobilen.

Hon äts snart upp av den malande telefonrösten.

Stammande säger hon att de inte kan göra så. De svarar henne att det är de som bestämmer nu. Någon annan har inga befogenheter att ta beslut. Det gör vi mycket bättre. 

Hjärtat bultar och hon känner sig tömd på kraft då hon trycker av. På telefonens hölje syns fukten av hennes hand. Hon blir sittandes så resten av dagen med den upplysta displayens nummer till Försäkringskassan. 







1 kommentar:

  1. usch... vilken ångest! Rätt vanligt numera att det blir så här :(

    SvaraRadera