torsdag 13 oktober 2016

Skämta

Han satt som vanligt utklädd till en gammal gumma och hans mamma tjöt av skratt.
Det var roliga timmen hemma och alla skrattade åt hans infall och kommentarer.
Han krumbuktade och åmade sig och hade stuckit in tungan framför underkäkens framtänder så han tal blev så likt som möjligt att tala utan tänder. Han lyckades med 
detta väldigt bra och berättade historier om hur det är att ha så många barn att uppfostra och hur man på gammeldagar var tvungen att äta medicin, inte hitta sina glasögon och ha ledvärk.

Han älskade att se sin mamma skratta så tårarna rann. Han ville aldrig att det skulle ta slut.
I morgon skulle han till skolan igen. Han försökte att inte tänka på det. De hade frågat var hans bror var och han kunde inte svara på det. Han visste inte. Ingen visste. Då han skulle somna om kvällarna hörde han sin mammas kvävda gråt då hon trodde han sov. Han var glad när mamma var glad och önskade att att det alltid kunde vara så. 

7 kommentarer:

  1. Ibland undrar jag om de som är mest ledsna är de som skämtar mest.
    Sorgligt ... och bra.

    SvaraRadera
  2. Barn är otroliga i kreativitet. Fantastiskt bra skildrad familjesituation med olika roller.

    SvaraRadera
  3. Bra skrivet. Och visst är det något sorgset med clowner.

    SvaraRadera
  4. Fint och jag håller med GP, gripande.

    SvaraRadera
  5. oj, vad sorgligt det blev..! jag blir alldeles tagen.

    SvaraRadera
  6. Jag har också en känsla av att de som skämtar eller anses som roliga ofta har ett ledset rum därinne,kanske?

    SvaraRadera