onsdag 28 september 2016

Krediten

Det fanns en liten brun bok som mamma och pappa förvarade längst uppe på en hylla i ett av köksskåpen. Hon hade sett hur den plockats fram varje gång det skulle handlas något i affären. Den såg lite hemlighetsfull ut och mamma hade alltid ett litet ansträngt uttryck i ansiktet då hon tittade i den. I varje fall hade hon förstått att då man plockat ner varorna i korgen lämnar man boken till expediten och hon skriver en ner en massa siffror i den. Sedan kan man gå hem.

En dag var det väldigt tyst i lägenheten och hennes mamma låg och vilade i sovrummet intill köket. Det var då hon kom att tänka på den bruna boken. Hon skulle inte nå den utan en stol. Försiktigt sköt hon fram en stol intill diskbänken och klättrade upp. Hon öppnade skåpet och då äntligen hennes lilla hand nuddade vid den kändes det olidligt spännande. Fingrarna omslöt bokpärmarna. Den var lite räfflad både på baksidan och framsidan. Då hon klättrat ner på golvet igen pirrade det lite extra i magen. 

Hon visste vad hon skulle göra. Då hon klev in i affären såg hon genast tablettaskarna som frestande låg på rad i olika färger. Hon gillade mycket Zoo askarna och tog en av dem och stoppade ner den i korgen. Då hon kom fram till expediten lämnade hon fram den bruna boken och expediten skrev siffror i den. Då hon gick mot utgången följde expeditens ögon efter henne en lång stund. Så lätt det gick, och så vuxen hon kände sig! Precis som mamma och pappa.

Då hon kommit hem och innanför dörren hade mamma gått upp. Hon försökte le mot henne men hennes mammas ögon tittade forskande på henne.

- Var har du varit? 

Mamma stod med armarna hängande utmed sidorna och hennes blick 
vek inte ifrån hennes. Då vände hon sig bort och tittade rakt ner i golvet.
Hon skämdes.

-De ringde från affären, sa mamma. 

Efter denna händelse har hon aldrig någonsin under hela sitt liv tagit något utan att fråga först.












10 kommentarer:

  1. En hård skola men lärorik. Så finurliga och kreativa barn kan vara. En fin berättelse! Hur kom du på den?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag fick lära mig den hårda skolan ;)

      Radera
  2. ja, men å, precis så där är det ju med små barn..! de vill ju göra rätt och så blir det ändå så lätt fel. Jättebra skrivet!!

    SvaraRadera
  3. Så fint! Tänk att hon tänkt ut det så bra först, och jag känner spänningen när hon får tag i boken med de räfflade pärmarna. Klarar av att gå och handla själv. Men så var det inte riktigt rätt ändå. Så kan det vara, att vara barn. Fin historia!

    SvaraRadera
  4. Så bra! Jag hade kunnat läsa denna för min dotter och för att sedan sitta och prata om vad som händer, vad är rätt och fel etc. Tummen upp!

    SvaraRadera