söndag 8 september 2019

Sakral

Ett ljus brinner vid altaret. Hon tittar längtansfullt mot kyrkans mittgång. Hon försöker att så tyst som möjligt sätta sig på närmaste bänk utan att det låter för mycket. Trädörren gnisslar lite innan hon skjuter till den med trähaspen. Hon huttrar lite och känner hon att
hon är fuktig om fötterna. Regnet hade överraskat henne på vägen. Hon hade kunnat vända, men ville ändå fortsätta. Det kändes som om hon inte hade något val.

Hon kunde inte minnas när hon bad sist? Hon som alltid bad aftonbön ända upp i vuxen ålder. Hon kom inte håg när hon slutade med det. Det hade bara blivit så. Så mycket som tog hennes tid i anspråk. Världsliga saker... så innerligt trött hon kände sig där hon satt på den hårda träbänken. Hon kände sig ensam och visste inte hur hon skulle börja. Tankar störde och skymde det hon egentligen hade kommit dit för. Hon knäppte sina händer och blundade, blev stilla. Hon lyssnade på regnet utanför,  och snart rördes hennes läppar i en tyst bön. 


lördag 31 augusti 2019

Banala tankar

Jag ser ut över innergården och minns en gårdsfest.
Då hördes glada skratt, dofter av grill och toner av jazz en kväll i Juni.

Sommarens sol dröjer sig kvar. Kantstenarna runt rabatten glittrar ännu av värmen.
Det bodde visst en kung här en gång sägs det. Undrar om han skulle ha gillat det glidande gitarrspelet och basens trygga komp? 

Nu kommer snart en svalare bris, och med vemod vinkar jag av dig vid tåget.








söndag 3 mars 2019

Timglaset

Sandkorn som rinner igenom den smala passagen.
På botten av glaset väntar tiden.

Jag sitter i bastun på min handduk då någon vänder 
på glaset.

Jag hade tänkt ta en kall dusch men det går ju inte nu
då allt börjar om igen.


torsdag 28 februari 2019

Fastetider


Jag tittar på mitt nyförvärv av flaskor fyllda av juicer i olika färger.
En burk med glaubersalt, ett paket örtteer, och några buljongtärningar.
Läser instruktionerna:  Drick kropps tempererat vatten emellan måltiderna!
Bra att vara nära en toalett första dagen (jag ska jobba!).
Tänk på att vila och motionera och sysselsätt dig med något för
att skingra tankarna.
Morgondagen är snart här - då ska jag skrida till verket.
Styrkekram på Er!

söndag 3 februari 2019

Hälsans spegel

Ögonen är själens spegel sägs det. 

Jag läste en intressant artikel att vår tunga däremot är - hälsans spegel. 
Mycket intressant!

Så jag tog en titt på min egen tunga och gav den en omgång med tandborsten.
Det kändes som om rotborsten varit framme för jag tog i rätt hårt. Nu ömmar den
och det var svårt att dricka kvällsteet utan att bränna sig.

Jag gjorde också en mindre behaglig upptäckt. Tungan är delad i mitten.
Jag har alltså alltid talat med kluven tunga utan att ha tänkt vidare på saken.
För den defekten finns nog inget botemedel- eller?



lördag 2 februari 2019

Långsamt

Det gråa februari regnet gör rännilar över det gamla torget.
Mina boots känns kalla och fuktiga och jag huttrar i den tunna jackan.
Inte en solstråle har synts till på flera veckor. Jag hör glasflaskor
som krossas i en container då jag passerar vinbaren. En doft av 
jäst drar förbi mina näsborrar och jag får för en stund ta del av gårdagens AW.
Jag stannar upp, och långsamt andas jag in en rå källardoft av ek och fukt. 
Så mycket vin har jag druckit i mina dagar att jag känner skillnad.
Vinet som serveras här måste vara av det finare slaget.


söndag 4 november 2018

Smärtan

Jag hör dig leta efter orden.
Du låter precis som vanligt i rösten för att plötsligt tystna
mitt i en mening. Är det fel på linjen, frågar jag?
Du skrattar lite förläget och sedan säger du något helt annat
som om du inte hittar tillbaka till ämnet.
Jag försöker hjälpa till att leta i ditt minne
om vad det var du ville säga.
Ja just det ja, så hette det ja!
Jag suckar lättad då du hittar orden. Jag vill inte att du ska försvinna.
Försöker hålla dig kvar, ger dig orden tillbaka.
Du tar tacksamt emot dem för att sedan tappa dem igen.
En oro i mellangärdet om att något inte är som det brukar vara.
Dagarna blir kortare och dimman tjocknar.
Stanna kvar.
Lämna mig inte.
Tiden går.


fredag 2 november 2018

Karaktär

Hennes kinder blossade av ilska och harm. Orden från kollegan ekade i hennes huvud då hon små sprang mot bussen. Katja kunde verkligen vara en plåga. Att hon har mage att säga att hon nog inte har den karaktär som krävs för den nya tjänsten! Det nya jobbet hon
sökt berodde delvis på att hon ville komma bort avdelningen där Katja arbetade. Hon hade ju inte ens berättat att hon sökt den tjänsten för henne. Ändå sårade hennes ord hennes självkänsla. Hon begrep inte varför hon överhuvudtaget brydde sig om vad Katja tyckte eller sa. Jobbet hon sökt innebar att hon skulle få ta hand om utbildningen på företaget och se till att den fungerade. Hon trodde denna tjänst skulle passa henne fint då hon tyckte om att prata med människor och hjälpa dem tillrätta. Hon kände att ekonomiavdelningen gick på tomgång och det var Katja som styrde och ställde jämt och ständigt. Så innerligt trött hon var på hennes härskarteknik. Då Katja kläckte ur sig sin nedlåtande kommentar var det som om hon hade trampat på hennes självkänsla.

Efter en vecka av bråda dagar med bokslut och avstämningar kände sig Malin helt slutkörd. Då hon skulle stänga datorn för att gå hem plingade det till i hennes inbox. Det var från personalavdelningen.

"Hej Malin, Tack för din trevliga ansökan! 
Vi önskar mycket gärna träffa dig för en intervju nästa vecka och undrar om kl 13.00 på onsdag skulle passa dig?"

Malin tryckte på svara och skrev: " Vad trevligt! Den tiden passar utmärkt för mig" och tryckte på sänd.

Då Malin tog på sig sin kappa kom Katja förbi och gav henne en överlägsen min.

– Vad småler du åt då? 

– Jag... tänkte bara på hur skönt det ska bli att få lite luft efter den här dagen. 

Hon gick förbi Katja utan att vänta på ett ytterligare svar. Katja fick ett fånigt uttryck i ansiktet och tittade efter henne som om hon var inte riktigt klok. 




torsdag 1 november 2018

Längtan i mörkret

Mina tankar går till en kyrkogård som ligger inbäddad vid en skog bakom en kyrka.
Det är alldeles tyst omkring mig då jag stilla betraktar gravstenen med bokstäver i guld. Jag minns ljusstålen som lyste upp kyrkfönstret då sista psalmen var sjungen. En stråle av mod att fortsätta vår tid här på jorden och att alltid sträva mot ljuset.

söndag 7 oktober 2018

Det skiftande ljuset

Jag märkte det knappt. Så egendomligt sagolik var denna sommar att jag blev ett med värmen och solen. Stilla kom du ändå, smygande då jag somnat i vilstolen. Den ljumma brisen kändes kyligare och ljuset försvann bakom takåsarna. Ett torrt löv, gulnat i färgen glider förbi mitt synfält. Effektfullt och dramatisk vill du alltid göra entré, men kanske även du blev lite tjusad av din föregångare i år?